Kinesisk kardiologi och mera dengue

Habari!

Den här veckan har jag spenderat på Kardiologen. Mycket lärorikt. Varenda sänglakan ligger och vibrerar och studsar av förstorade hjärtan och magnifika ascitesbukar. Sjukdomspanoramat domineras helt av reumatisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtklaffarna skadats efter streptokockinfektion, framför allt halsfluss. (I Sverige förekommer det knappt längre tack vare antibiotikabehandling av streptokockinfektioner). Utöver reumatisk klaffsjukdom finns också en hel del hypertensiv kardiomyopati och så klart medfödda hjärtfel. I veckan har jag bland annat sett ebsteins anomali och ductus arteriousus.

Jag har fått höra massor med olika sorters blåsljud, blivit bra mycket bättre på att se jugularisvenpulsationer och lärt mig känna sammanfallna radialispulsar vid aortainsufficiens. Kardiologen på Muhimbili finns i ett stort tjusigt nybyggt hus, är jättefräscht och det är svårt att förstå att det tillhör samma sjukhus som internmedicinkliniken. Med finansieringshjälp från Kina har man byggt upp detta hjärtcenter som invidges av presidenten för ett par veckor sedan. En omfattande operationsverksamhet planeras för att slippa skicka patienter till Indien för operation, inklusive kateterisering, vilket är helt ofattbart med tanke på standarden på vården i övigt på sjukhuset. Hur kan man lägga $16 miljoner på ett hjärtcenter när det inte ens finns blodsockerstickor på intensivvårdsavdelningen?!

President Kikwete & representant från Kina vid invigningen av det nya Kardiologicentret
(Bild från thecitizen.co.tz)

Svärmor berättar om när hon jobbade som barnläkare på 70- och 80-talet, hur det var tufft med många, knapra resurser men hur de basala läkemedlen och labproverna alltid fanns och engagemanget hos läkarna var stort. Sen kom Världsbankens och IMF’s strukturanpassningsprogram, man skar ner på den offentliga sektorn för att istället ge utrymme till privatisering och marknadspolitik. Sjukvårdsbudgeten bantades ner hårt och sjukvården privatiserades till stor del. Idag är det en kraftigt ojämlik sjukvård där den första frågan till patienterna inte är Hur mår du? utan Hur mycket pengar har du? Med underbetalda läkare utan verktyg och utan engagemang. Få av de statliga sjukhusen på landsbygden finns kvar, istället finns det massor av privata sjukhus inne i städerna. Även finansieringen av utbildning beskars hårt av strukturanpassningsprogrammen samtidigt som det förekommer en omfattande så kallad brain drain, dvs utbildade söker sig till andra länder för att arbeta. I dagsläget är det en kraftig brist på sjukvårdspersonal. Det finns till exempel bara 13 (!) anestesiologer i hela landet. Så vem som ska söva hjärtoperationspatienterna är oklart. De misslyckade strukturanpassningsprogrammen är sedan slutet av 90-talet ersatta av poverty reduction programmes och enorma insatser görs för att uppnå FN’s milleniummål för minskad fattigdom och ohälsa. Fattigdomen minskar men det är svårt att se hur den offentliga sjukvården ska kunna återhämta sig när det politiska systemet fortfarande leder till att patienter värderas utifrån ekonomisk status och dyra hjärtcentran prioritetas framför basal sjukvård till den stora majoriteten av befolkningen.

Hot news - tre kändisar har fått dengue!!

Denguehysterin har nu totalexploderat. Samma dag som jag skrev förra inlägget dog nämligen en läkare i denguefeber här och media har blåst upp dengueutbrottet som om det vore det största hotet mot mänskligheten. Det är såklart jättebra att folk blir upplysta om risken och hur man skyddar sig men faktum kvarstår att malaria fortfarande skördar många fler offer. Dessutom har dengue säkert funnits här länge, bara det att det inte diagnosticerats. Problemet är att symtomen är lika malaria och istället för att testa sig för malaria går man direkt till apotektet och köper behandling rakt över disk. Läkaren som dog sägs ha gjort just så och sökte sjukvård alldeles för sent, då hade han redan utvecklat multiorgansvikt. Vilket man gör om man söker för sent vid andra sjukdomstillstånd också, till exempel sepsis, men det står det inget om i tidningarna. Det går till och med ett rykte om att regeringen ligger bakom medias denguehysteri, för att flytta uppmärksamheten från den alltmer urspårade diskussionen om den nya konstitutionen i landet. Fast så smarta tror jag inte de är.